Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa Fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.

The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity..

Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Stickrädda patienter ? En fenomenologisk studie av några patienters upplevelser av stickfobi. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Blodprovstagning och injektioner är en stor del av sjuksköterskans arbete.

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa Fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ?vägen tillbaka?. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ?kommit tillbaka?, de hinder som försvårat i ?vägen tillbaka? samt hur identitet och självbild påverkats i processen.

Vårt syfte med arbetet var att få en uppfattning beträffande elevers kunskap om stress och upptäcka stressituationer i skolmiljön, samt finna åtgärder mot dessa. Utgångspunkten var larmrapporter om en ökad stress i samhället och då framförallt bland yngre. Vi valde att göra en fenomenologisk studie genom intervjuer och en enkätundersökning i "här och nu" situationer. Resultatet visade att stress är ett abstrakt begrepp som eleverna endast till viss del kunde relatera till sin vardag. Det framkom faktorer som är stressande i skolmiljön.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Föreliggande uppsats är en praxisnära fenomenologisk studie genomförd på en mindre skol- och behandlingsverksamhet i Täby, som heter Svalnäs. På Svalnäs samlas personalen en gång per vecka i något de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter från den dagliga praktiken som på olika sätt berört personalen. Metodforum är ett svårfångat och komplext fenomen och därmed också svårt att beskriva. Denna uppsats är ett försök att beskriva metoden från insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras Svalnäs och den värdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

SAMMANFATTNINGBarn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer.